MENY
Mamma tycker att dagarna är långa, jag tycker att de är korta. Varför? Vi har ju 24 timmar var!
Det känns som om mina dygn går väldigt fort. Två veckor har rusat iväg sedan jag uppdaterade min blogg. Har hunnit med femtioårsfest, jobbat, umgåtts med mina vänner, jobbat, ringt mina barn, jobbat, motionerat, flera föräldrasamtal, läst Camilla Läckberg-roman, jobbat, börjat studera specialpedagogik, föräldramöte, hälsat på Mamma, jobbat hemma, manikyr, skjutsat, handlat, jobbat, hemarbete, mera jobb, m.m.
Kanske hemligheten är att jag fyller mina dagar med alltför många aktiviteter? Glömmer bort att landa och bara vara, tänka, njuta av livet, lukta på blommorna!
Mamma, som är 80, har ett lugnare tempo. Hälsar på sin man på hemmet och bjuder honom på fika. Sedan kör hon hem igen. Bakar lite om hon får lust. Läser tidningen. Pratar i telefonen. Vattnar blommorna. Tiden - snigelfart.
Tidigare brukade jag boka in EPU i min kalender. Egen Personlig Utveckling. Kanske dags att börja med det igen. Tid som är inbokad och som bara är min egen. Slappna av, tänka positiva tankar, njuta av livet och vara snäll mot mig själv.
Börjar i morgon!!! Det ska bli en del av mitt Hälsoår 2009.
I morgon ska jag njuta och umgås med Maja som är hemma och hälsar på samt jamma med Vännerna.
Carpe diem!
/AnnaLi
0