Lyckeboanna

Karantän- vecka nr 20
Precis innan Coronapandemin spreds i Sverige hade min make kraftig dubbelsidig lunginflammation. Sänkan låg på ca 365 och syrenivån på 87-88. Det hjälpte med antibiotika och efter en månad på sjukhus fick han komma hem. Han har åldern inne för att räknas till riskgruppen, och hjärtsvikt. Han är ej heller riktigt återhämtad efter lunginflammationen. 


Jag hör inte egentligen till någon riskgrupp, men blir ju indirekt en riskgrupp då jag är rädd att dra hem covid-19 till min älskling. Vi har varit i karantän i 20 veckor nu. (Utom när jag veckohandlar maten.) 

Vilket dilemma detta är. Törs jag resa till barnbarnen? Törs jag träffa vänner om vi håller avstånd? Följer naturligtvis alla råd från Tegnell utom munskydd. Munskydd använder jag om det är trångt i affären. 


Nu till det positiva!
Vår lilla valp har varit till så stor glädje. Hon kom till oss strax före karantänen. Vi hade faktiskt planerat in i kalendern att vara ensamma hemma med henne två veckor så hon skulle förstå vilket som var hennes nya flock. Sen har vi bara fortsatt att vara hemma med henne. Vi har aldrig haft så roligt som denna tid. Vår ljuvliga lilla Dolly P fyller våra dagar med skratt och kärlek. 

Jag är förvånad att jag trivs så bra hemma i vår flock. Trodde att det skulle vara jobbigare. Är väl lite introvert kanske, och gillar att umgås med mig själv ibland. Har ju mina hobbyer:




Men jag ber för dem som drabbats av sjukdomen, och deras familjer. Och vårdpersonalen som sliter bakom alla skydd. Det är en fruktansvärd pandemi. Och vi får fortsätta att hålla ut med avstånden. Styrka till Er alla!❤

Med kärlek!
Anna