På grund av pandemin och restriktionerna har vi fått sysselsätta oss hemma i år. Många har hittat kreativiteten inom sig och många har fått omvärdera sitt liv och sina val. Men det blir ändå lite trist och samsamma varje dag. Dag ut och dag in. Varje dag är sig lik. Man kanske känner sig lite less och längtar efter att allt ska vara annorlunda, trots att de flesta av oss ändå har det ganska bra i vårt land. Vi har ett hem, mat, värme och trygghet. Glömmer vi bort att sätta värde på allt det goda och trygga i vardagen?
Om vi skulle drabbas av någon katastrof eller allvarlig sjukdom så skulle vår läntan och bön vara att få uppleva ett vanligt normalt liv och en alldeles vanlig dag!
0